Nystart...i dubbel bemärkelse...

Har slarvat här ett tag, men nu tänkte jag att det ska bli ändring på det. Fick nämligen en anledning att rita ännu mera inslagen i julklappspapper i torsdags. En alldeles ljuvlig liten bamboo-ritplatta. Nu när jag har en hemma också ska jag bli en fena med den digitala pennan. Och bevisen på det kommer publiceras här. Från och med nu.

Gud nåde den som kröker minsta hårstrå på Albin...

...hälsar nyblivna gudfadern, och gudmodern.

Jubileum med japantouche...

...när vi i helgen firade fyra år. Det blev dock Yasuragi, och inte Tokyo. Är det lågkonjunktur så är det.

Kan vi inte bara sticka hål på den där ballongen med vanliga vettiga argument...

...så att Jimmie Åkesson dalar ner långt under 4%-spärren, och från sin plats som någon slags upphöjd outsider.

Flickan.

En film som gick rakt in i hjärtat på mig. Barn kan vara elaka. Men vuxna blinda.

Skogen på Värmdö...

...kan kännas som en mycket avlägsen galax. Åtminstone för den som inte satt sin fot i tallbarsland på över ett år.

Om Quentin Tarantino ändå fått regissera slutet...

...på 2:a världskriget... Det hade blivit snyggare, och framförallt kommit tidigare. Nu fick han ju inte det. Men en ball film, det blev det.

Idag lider jag sviterna...

...av en perfekt helg i Jönköping, fullproppad med kära återseenden. Vad gör man när Läkerol doesn´t make you talk? Huskur någon?! Och säg inte honung...då har jag hellre whiskeyröst...

Höstmodet?

Nog för att regnet föll över Slottsskogen i lördags...

...men kampen om luftrummet vanns överlägset av något helt annat.

Dagens absoluta höjdpunkt var när Emmy tog ett fast tag om min hand...

Vår söndag började med att den lilla damen vettskrämt och konsekvent gömde sig i sin mammas kjoltyg, vid blotta åsynen av Daniel och mig. Men det ordnade upp sig tillslut med andra ord. Sisådär 6 timmar senare var vi bästa vänner. What a feeling.

Okej...tillbaka i det så kallade ekorrhjulet. Och jag gillar´t.

Jobba - Standupkväll - sova - jobba - bodypump - Filterläsning - sova - jobba - grillning vid Telefonplan - sova - jobba - kärt återseende på Babylon - sova - jobba - parkteater - äppelte - sova - bad vid Fredhällsklipporna - båldrickning hemma - Trädgården - sova - brunch på Fåfängan - bad vid Pampas Marina - lek med favoritungarna - blogga - sova - jobba...

2 dagar kvar...

...till en av allt att döma rufsig och okammad semester.

Mio nuovo amore!

Det finns ett alldeles fantastiskt guldkorn, gömt bakom bensinmackar och turistbussar på Katarinavägen. Il Pepe bjuder på espresso efter maten, och lovar att ha öppet hela sommaren. Så skynda dit!

Silkigt vintagefynd från Anna Sui, jordgubbar från Sverige och sol från ovan...

...känns som en mycket angenäm start på helgen.

En badkruka av stora mått filar på undanflykter...

...inför midsommarhelg i Lysekil med de saltaste spättorna hon känner.

Somliga saker borde väl ändå få ta sin tid...

http://www.dn.se/sthlm/snabba-lakare-belonas-med-bonus-1.888110

Nu vajar snart en ny sorts flagga över Bryssel...

...och det lär nog inte skada...

Alla tre...i tre dagar!

Tack för helgen, mina kära bro´s. Vi gör om det snart igen va? Sis loves ya!

Jag satsar på lååååånga muskler till beach 2009...

...åtminstone såg det nog ut så under aftonens Bodypump-pass.

Visst påminner han ändå en del om en 27-åring av idag Gustav Vasa...

...skillnaden är bara att hans livslånga skuld tillföll Lübeck och inte SBAB. Och att skälet till skuldsättningen var ett land, och inte en etta med kokvrå.

Ps. Har just sett ett avsnitt av Hermans Historia. På D:s initiativ i och för sig. Men nu jädrar ska minnesluckorna från historielektionerna fyllas igen.

Wilma 6 år, på besök i Stockholm, grubblar över hur det där med tunnelbana går till egentligen.

Konsten. Bakbunden i skamvrån.

Är det verkligen så vi vill ha den?

Rosa cava, rosa brallor och rosa neonskylt...

...och så lite eurovisionschlager på det. Säkra metoder för att hålla tisdagstristessen stången.

Funderar på att stämma sommaren för falsk marknadsföring...

...men gläds åt att få åtminstone en liten smak av Spanien i eftermiddag. Även om det får bli på St Eriksgatan.

En adekvat fråga...

...inser jag nu...vis av en fin väns trista och bökiga erfarenheter. Tänker på dig gumman. Du fixar detta!

Ytterligare ett säkert vårtecken...

...är dagens premiär för sandaletter med öppen tå. Att det förekom strumpor i dojjorna är stylingens fel vill jag poängtera, och har inte med vårens varande (eller icke varande) att göra.

Love is in the air...

...som av en händelse. Och jag tänker att vi nog skulle må rätt bra av lite mer frekvent vår i det här landet.

Jag rodnar en aning...

...och skyller den tillfälliga bloggtorkan på senaste tidens jojo-tillvaro. Det har varit mycket galej nu på sistone.

Jag har visst glömt bort en jubilar...

The blog herself gick ju och blev 1 år den 25:e mars. Beklagar min glömska, och uppmanar till ett fyrfaldigt leve lite i efterskott. Kom igen nu allihopa...jag vet ju att ni är ett gäng som kikar in här då och då... Hon leve, hipp hipp...

Ps. Jag kan inte lova några hundrade år tyvärr, men lovar däremot att hon ska få ett aktivt och innehållsrikt liv så länge det varar.

Can I please join the camp?

Ni såg ju ut att ha det så himla mysigt på Cirkus igår... Får man vara med? Jag kan spela triangel, eller koka kaffe. Eller både och. Hrm...just det ja, alltid redo...också.

Going sydväst for the weekend...

Min hals är ockuperad...

...av små krigande och eldkastande djävlar. Och så lite feber på det. Vilken start på veckan!

Ingen råttan-i-pizzan-historia...

...även om man skulle kunna tro det:

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article4718389.ab

Slutsatser:
• Det äts fortfarande en hel del pizza i Jönköping (trots att jag lämnat fältet).
• Min forna hemstad borde få någon form av utmärkelse för udda publicitet i riksmedia. Förra veckan biterskan, nu pizzaskandal.

Ser med spänning fram emot nästa vecka!

Stockholm stories VII. På helt vanlig promenad, från söder till city. Kl 12.20-12.35.

Kan man börja tala om en trend när man på en knapp kvart lyckas passera både en finländsk 35-åring och en harajuku-kid munderade med samma underliga huvudbonad? I så fall är jag lite rädd...för vårmodet...

Ja, ja...visst har jag hört det där om att man inte ska ha alla äggen i samma korg...

...men varför ska det finnas så förbaskat många korgar att välja på? Känner mig inte så värst mycket klokare efter mitt "nu-är-du-tretti-det-är-dags-att-ta-tag-i-den-avlägsna-framtiden"-möte på banken igår. Hmmm...

Jag kan förstå att man vill gömma sig för världen om man heter Josef Fritzl...

...men med hjälp av en blå pärm...?!

Another kind of Scandinavian Blonde...

...och numera också Drottning av Dramaten. Tack för showen, Frida Hyvönen.

Varför bita ihop eller bita ifrån, när man kan bita...kort och gott.

En fantastisk, otrolig och ganska befriande historia:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4623704.ab

One is here. Two to go.

Den första av tre marsbebisar i bekantskapskretsen har nu kläckts. Jag säger välkommen till Nora. Och grattis till Frida och Mårten. Nu väntar två till. Och jag konstaterar att mina vänner fann fjolårets juni ovanligt romantisk.

I dag har vi nog alla blivit lite extra påminda om att bojan fortfarande sitter där...

...och förbaskat sugna på att plocka fram vinkelslipen en gång för alla.

Verkar som om mitt cykelbakdäck har något otalt med mig...

...för någon annan anledning till att han behagat ge mig tre punkteringar på två veckor kan jag inte se. Hur tycker ni jag ska bemöta situationen? Falla för utpressningen och skaffa punkteringsfritt däck. Eller sätta hårt mot hårt, kasta in honom i cykelförrådet och köpa SL-kort.

Äpplet faller inte långt från trädet...

...så det är väl inte så underligt att det är förbaskat trevligt att ha er på besök. Mamma och pappa, kom snart tillbaka!

Beklagar, herr snögubbe...

...men du ser inte ut att bli långlivad den här gången heller. Och jag undrar i mitt stilla sinne vad söndagens evinnerliga snöande skulle vara bra för egentligen...

Ett av många guldkorn från lördagskvällen: Evelina visualiserar ordet föräldrar...

...och passar på att ge patriarkatet en välriktad känga.

Och hörni, börja lek charader lite oftare. Helt hysteriskt roligt helgnöje. Och en bra räddning nu när På Spåret inte längre kommer vara vad det var.

En extremt dum tanke dök upp i mitt huvud i provrummet idag...

...."hur kort får kjolen vara när man passerat 30?". Jag lovar att det aldrig ska hända igen. Och ja, kjolen fick följa med mig hem.

Hörni, det börjar faktiskt bli dags att vakna nu...

Det är alla gånger värt en missad buss, femton minuters kö och en kvarts extra promenad en svinkall februarinatt vid femsnåret...

...när man väl har den i sin hand. Den kokta eller grillade med hälften mos och hälften pommes. Och hörru korvgubben vid Slussen (som tittade så frågande på Linds och mig när vi beställde delikatessen); den heter "hälta å vart" och är min hemstads oslagbara nationalrätt. Tätt följd av grynkorven naturligtvis.

Värd 50 gånger mer eller mindre?

Jag fick med mig mycket trevligt i bagaget från London...

...men herrn längst ned till höger hade jag klarat mig alldeles utmärkt utan.