God jul...

...med betoning på god, önskar jag er alla.

En borttappad vante må vara en världslig sak...

...men det finns ett sånt mänskligt vemod i åsynen av den vanten som finns kvar.

Hipsterhobby comin' up

För när vi och vännerna oberoende av varandra förutspått samma trend som avbytare till surdegar och iphoneväskor måste det väl ligga något i siandet? Nästa gång ni blir bjudna på frukost i väl valt hipsterhem på Södermalm kan ni med stor sannolikhet förvänta er en hemmagjord brun skapelse, eventuellt med inslag av tryffel, på hedersplatsen.

Så fysiskt lika...

...men ändå med så olika innehåll. Fredagens tårar. De som föll under svärfarfarns begravning. Och de av glädje över nyheten om fina kusinens förlovning. Så lika, så olika, så mycket liv och så mycket kärlek.

Fick ett oväntat, och synnerligen oönskat, besök...

...i min mail idag. En klåfingrig jäkel dessutom. Ett snott lösenord kan ställa till det, om man säger så.

Vår familj består av en tidspessimist och en tidsoptimist.

Då och då blir det väldigt påtagligt.

På Södermalm tar vi inte bilen för att handla vetemjöl, gud förbjude.

Noterat på Coop Bondegatan, en tidig lördagsmorgon i oktober.

Efter en vecka på betydligt mer än en armlängds avstånd...

...är närheten det största som finns.

Graffiti anno 30-tal...

...självklart såg den ut såhär. Tack Helen Levitt på Fotografiska för dokumentationen.

Är det indiansommar så är det...

...men någonting säger mig att dagens glass-i-solen-session var årets sista.

Som om det kulörta plexiglaset...

...skulle piffa till framtidens miljonprogram. Monica Fundin Pourshahidi har en poäng i debatten.

Kärlek är till exempel...

...att, trots stressjobb, ägna 40 minuter åt att åka fram och tillbaka mellan Bergshamra och Hornstull för att ta med en liten Anna på överraskningslunch. Tack finaste.

Trodde jag var den största ordbajsaren i vår familj...

...men den fördomen kom på skam när vi satte oss för att författa bostadsannons.

När inte Muhammed kan komma till berget tillräckligt ofta...

...är det en fantastisk ynnest att berget kommer till Muhammed. Tack för helgens besök, kära mor, far och kusin. Ni är alltid lika välkomna!

Dags att införskaffa rekvisita...

...av oerhört förutsägbar sort.

Att välja mäklare efter strumporna...

...måste väl vara en metod så god som någon?

Om man tenderar att utveckla beroendebeteenden...

...får man vara nöjd om besattheten yttrar sig i virkning. Konstruktivt, åtminstone.

Återvänt till boet...

...inte helt odelat positiv. Men så är det väl när man har pippi på att resa.

I vår familj är det jag som är tuppen.

Eller kanske snarare lärkan. Daniel tittar förundrat på mig och frågar om jag verkligen på riktigt är pigg vid 6-tiden om morgnarna. Och jo, jag är född sådan. Fråga mina ömma föräldrar om det.